Självkörande bilar
Förnybar energi
Fusion
Sol
Vågor
Alger
Vind
Avancerad bioteknik
Programmerbara varelser
Minskad befolkning på jorden? På lång sikt?
Mindre jobb, mer lek
En allmän överenskommelse om att sluta jaga status
Bo i kollektiv
Arbeta till hälften med kroppen
Samma språk
Färre krig
Mindre fattigdom
Neurala interface
Bort med reklam

Ämnet arkitektur är just nu inte en vetenskap. Det skulle kunna bli. Klassiska vetenskaper som matematik och fysik har några viktiga saker gemensamt: en debatt som bygger på logiska argument. En vilja att upptäcka och förtydliga sanningar.

Arkitektur är just nu mer ett glorifierat hantverk, och saknar nästan helt den typen av samtal. Ämnets debatt fungerar som i konstvärlden. Vad som är “rätt” i arkitekturvärlden bestäms av vad som är på modet just nu. Det går att säga vilka påståenden som helst, och ingen kommer säga att du har fel. T.ex. “vi har jobbat med en öppen planlösning för att förbättra kommunikationen i företaget”. Eller “parlamentsbyggnaden har en fasad av glas för att ge en ökad transparens och känsla av demokrati”. Skitsnack.

Vad är en vacker byggnad? Det är ingen abstrakt fråga. Det är bara att fråga folk. Om målet är att många ska tycka att den är vacker, fråga! Det finns regler, mönster.

Vad är en bra planlösning? Definiera målet, t.ex. “det ska vara lätt att hitta”. Sen är det bara att testa!

Till och med psykologin, ett i grunden mänskligt fält, ligger ljusår framför arkitekturen när det gäller vetenskaplig, rationell debatt. Där har det utvecklats metoder för att undersöka såna frågor som “vad gör människor lyckliga?”, “hur behandlar man bäst en fobi mot spindlar?”, “har reklam en omedveten effekt även om man inte läser den?”. Liknande metoder kan tillämpas inom husplanerande.

Ämnet arkitektur är just nu inte en vetenskap. Det måste bli, om det ska vara relevant för världens framtida utveckling.

Gjorde först benen 950 mm, det var för högt med tanke på markens lutning. Bordet måste pallas upp i ena änden.

Kapade benen till 890 mm, det blev bra.

Vattenstopp gjorda av tjärpapp och träkloss längst ner på benen.

Oljade först in allting med teakolja, körde sen ett lager lack på bordsskivan för att oljan tog slut.

Ska bli intressant att se hur bra det klarar att stå ute. Gissar att skivan är den ömtåliga biten om man tittar på hur det gick för det förra bordet.

På vilka områden händer det saker, vilka områden är viktiga, vilka områden kommer verkligen påverka framtiden?

Arkitektur: generellt nej. Spec. inte traditionell arkitektur – planlösningar är redan starkt optimerade, det finns inga nya material som närmar sig den revolutionerande kraften i stål, glas, betong, trä som vi redan använt i århundranden.

Energieffektivt byggande: ja, delvis. Att bygga riktigt snålt kan vara användbart, speciellt om vi måste minska oljeanvändning och inte hittar annan energikälla. Det är dock redan möjligt att göra, bara att dra ner på överdrivet hög standard.

Bioteknik: starkt ja. Nya arter, på sikt möjlighet att programmera dna.

Augmented reality: starkt ja. Tekniken finns redan. Jämför med smartphonerevolutionen.

Frihet på internet: ja. Mest viktig på ett negativt sätt, dvs genom att inte försvinna.

Ekonomi/politik/oförutsägbara komplexa system: viktigt men osäkert vad som går att göra förutom att låta världen ha sin gång?

Neurala nätverk/AI: ja, men osäkert hur svårt problemet att skapa något som liknar verklig AI är. Förmågan hos en mus, hund eller liknande vore banbrytande. Kan ta tio år, kan ta 500 år.

Stadsplanering: ja. Borde gå att göra mycket bättre än idag. Vi får till bra stad, men ofta av en slump, utan kontroll. Skulle vinna mycket på att systematisera framgången.

Satt en eftermiddag för en dag sedan och pratade med två vänner över en kopp kaffe. Vi kom in på fiskare i olika länder. De navigerar olika. I-landsfiskarna använder gps, sjökort, sextant, kompass. U-landsfiskarna använder landmärken, känsla. Allt enligt någon bok. Enligt samma bok kan i-landsfiskarna berätta hur de har navigerat till en viss punkt och ulandsfiskarna kan det inte. Berätta alltså. Exakt hur de kommit dit.

Jag vet inte om det är sant, själv tycker jag att jag kan berätta vad jag gjort även när jag gått på känsla. T.ex. “först gick jag mot det stora trädet, följde nerförsbacken”. “Sedan började det bli jobbigt med den kalla vinden från vänster så jag tog stigen på andra sidan kullen”. Men visst finns det saker man gjort på känsla som är svårt, eller i alla fall tar ansträngning, att verbalisera i efterhand. När man är i flow – spelar starcraft, eller klättrar bra, eller skissar ett hus med limpistol och wellpapp.

För två veckar sen var jag i Gaborone, huvudstaden i Botswana. Jag ville ta en taxi. Så jag ringde taxibolaget och beställde en taxi – till min adress, till en viss tid. Varken taxibolagets högkvarter eller taxichauffören själv använde kartor. De ville ha en annan typ av beskrivning. En beskrivning som jag inte kunde ge. Jag var ny i staden och hade bara en karta framför mig. Jag försökte med större gator, korsningar, men det gick inte. Till slut hade taxichauffören kommit fram till en kyrka i närheten av mig. Hon ringde och jag försökte säga vilken gata som ledde fram sista vägen. Det gick inte. Istället gick jag till kyrkan. Och sprang på en annan taxi på vägen. Visade den nya taxichauffören vart jag skulle på min karta som jag hade med mig. Han tittade en stund på kartan med tom blick. Sedan frågade han -Är det när Lolepolole road? -Ja. Sedan ringde han upp någon och fick en verbal vägbeskrivning som jag inte förstod som ledde oss nästan hela vägen fram. Jag fick guida honom sista biten.

Efter ett tag började det sjunka in att “nej, taxichaufförerna är inte helt inkompetenta, det är inte det att de inte har råd med kartor, de navigerar på något helt annat sätt som jag inte förstår”. Jag kan iofs tycka att en karta borde ge en enorm fördel till en taxichaufför. Men troligen har inte resten av deras kunder kartor heller, så what the fuck.

Över till något annat jag läste för ett tag sen: det finns ett folk som inte använder höger eller vänster. Istället använder de väderstreck. Hela tiden. Man skulle t.ex. säga “kan du skicka den södra tallriken?”. De behöver aldrig fråga “menar du min vänster eller din?”. Ett objektivt referenssystem. Tydligen är de mycket bra på att hålla reda på väderstrecken, även inomhus efter några svängar.

En satellit håller sig flygande genom att ha så hög fart framåt att jorden hinner krökas undan i samma takt som satelliten faller.

Arkitektens första plikt är att ge människor en torr, varm och säker plats att vara på. Att använda sin långa tid av studier, sin skissteknik och bra dataprogram för att göra detta på ett bättre sätt än en lekman kan göra. Bättre planerat och smartare konstruerat.

Arkitektens plikt är inte att vara originell, att försvåra för konstruktören eller att få fram snygga husfoton. Gör en rendering eller måla en tavla om det är bilderna som är intressanta! Arkitektens plikt är att se till så att de liv som under 100 år kommer att påverkas av hens ritningar, blir bättre än de skulle varit utan henom. Allt ifrån att det unga paret som lånar till ett hus inte måste jobba övertid för att betala räntan till att den första kyssen på balkongen inte störs av grannlägenhetens vardagsrumsfönster.

Om det blir för dyrt, säg det. Ta med ventilationsrören i beräkningen. Gör människor lyckliga.

På samma sätt som en partikelfysiker utforskar naturens lagar ska vi utforska hur människor påverkas av en stadsplan – så att vi kan uppnå de effekter vi vill när vi bygger stad. Det spelar igen roll ifall det “känns bra”. Det som spelar roll är ifall det fungerar.