Ämnet arkitektur är just nu inte en vetenskap. Det skulle kunna bli. Klassiska vetenskaper som matematik och fysik har några viktiga saker gemensamt: en debatt som bygger på logiska argument. En vilja att upptäcka och förtydliga sanningar.

Arkitektur är just nu mer ett glorifierat hantverk, och saknar nästan helt den typen av samtal. Ämnets debatt fungerar som i konstvärlden. Vad som är “rätt” i arkitekturvärlden bestäms av vad som är på modet just nu. Det går att säga vilka påståenden som helst, och ingen kommer säga att du har fel. T.ex. “vi har jobbat med en öppen planlösning för att förbättra kommunikationen i företaget”. Eller “parlamentsbyggnaden har en fasad av glas för att ge en ökad transparens och känsla av demokrati”. Skitsnack.

Vad är en vacker byggnad? Det är ingen abstrakt fråga. Det är bara att fråga folk. Om målet är att många ska tycka att den är vacker, fråga! Det finns regler, mönster.

Vad är en bra planlösning? Definiera målet, t.ex. “det ska vara lätt att hitta”. Sen är det bara att testa!

Till och med psykologin, ett i grunden mänskligt fält, ligger ljusår framför arkitekturen när det gäller vetenskaplig, rationell debatt. Där har det utvecklats metoder för att undersöka såna frågor som “vad gör människor lyckliga?”, “hur behandlar man bäst en fobi mot spindlar?”, “har reklam en omedveten effekt även om man inte läser den?”. Liknande metoder kan tillämpas inom husplanerande.

Ämnet arkitektur är just nu inte en vetenskap. Det måste bli, om det ska vara relevant för världens framtida utveckling.